Democracy & Justice

Icke-statliga organisationer är avgörande för demokratin – läs varför!

Anti-demokratiska regeringar tycker inte om icke-statliga organisationer på grund av det grundläggande arbete de utför för våra samhällen: de ser till att myndigheter agerar i allmänhetens intresse.

by Israel Butler

Anti-demokratiska regeringar tycker inte om icke-statliga organisationer. Dessa hjälper allmänheten att hålla ett öga på om politikerna missbrukar offentliga medel eller bryter mot lagen. De hjälper allmänheten att organisera sig och göra sina åsikter hörda till våra representanter, till exempel genom namninsamlingar och fredliga demonstrationer. Och de ställer regeringar inför rätta när de tar ifrån oss våra rättigheter eller stjäl våra skattepengar.

Eftersom icke-statliga organisationer är så viktiga för demokratin skapade regeringar över hela världen internationella regler för att skydda dem. Fördrag som skrivits under av samtliga europeiska regeringar vid Förenta nationerna och Europarådet ger alla människor rätt till att bilda organisationer, demonstrera fredligt, och uttrycka sina åsikter.

Men på senare tid har vissa EU-regeringar, till exempel i Ungern, Polen och Kroatien, börjat försöka tvinga icke-statliga organisationer som arbetar för demokrati, medborgerliga friheter, och miljön samt mot korruption ut ur sina egna länder. Regeringarna använder tre vanliga taktiker. Först försöker de förstöra organisationernas rykte bland allmänheten genom att anklaga dem för att vara opatriotiska och odemokratiska. Som steg två tar de bort tillgång till statliga medel och gör det svårare att ta emot donationer från utlandet. Det tredje steget är att trakassera dem med brotts- och skatteutredningar på fabricerade grunder.

I den här guiden erbjuder vi dig grunderna så att du kan lära dig om varför icke-statliga organisationer är avgörande för demokratin.

Vad är en icke-statlig organisation?

Allt som oftast refererar termen "icke-statlig organisation" till en organisation som är oberoende av regeringen och som arbetar för att främja allas välbefinnande i samhället. Vanligt är att icke-statliga organisationer arbetar för att skydda miljön, bekämpa korruption, förhindra regeringar från att missbruka sin makt och kränka utsatta grupper, och skydda våra fri- och rättigheter från statlig inblandning.

Ibland används andra termer för att referera till icke-statliga organisationer, såsom "icke-vinstdrivande" eller "civilsamhällesorganisation."

Varför är icke-statliga organisationer viktiga?

Icke-statliga organisationer hjälper demokratin att fungera. De gör detta genom att underlätta för människor att tillgå information om hur deras länder styrs, hjälpa allmänheten kommunicera med politiker, och se till att regeringar inte missbrukar sin makt.

För det första hjälper icke-statliga organisationer till att utbilda allmänheten om vad regeringar gör och hur det påverkar dem. Genom att informera allmänheten om hur politiker och företag använder sin makt och sitt inflytande hjälper icke-statliga organisationer folket att forma åsikter och fatta beslut med grund i relevant information.

För det andra hjälper icke-statliga organisationer till att samtala med regeringar. Allmänheten kan bara välja sina representanter med några års mellanrum. När politikerna väl är vid makten fattar de hundratals beslut om lagar, skatter, och politik. Icke-statliga organisationer ger folket möjligheten att tala om för sina politiska representanter vad de tycker om deras beslut. Även om varje enskild individ kan skriva till sin politiska representant kan det vara mer effektivt att uttrycka sina åsikter genom en icke-statlig organisation, eftersom det är lättare att göra sig hörd när många människor talar tillsammans, med en röst.

Icke-statliga organisationer berättar för regeringar om människorna de representerar och deras åsikter, till exempel personer med funktionsnedsättning, äldre personer, eller personer som inte står bakom kärnkraft. Icke-statliga organisationer försöker även se till att regeringar inte bryter löften som avlagts i konstitutioner och internationella fördrag, till exempel om att skydda miljön, betala arbetare rättvist, och tillåta yttrandefrihet. När icke-statliga organisationer arbetar för att se till att regeringar uppfyller sina rättsliga skyldigheter hjälper de att skydda demokratin och allmänhetens intresse. Det är viktigt, för när regeringar skriver in regler i konstitutioner eller fördrag varar processen ofta många år. Regeringar gör detta för att de anser att reglerna är av stor vikt, då de tjänar allmänhetens bästa.

För det tredje bryter regeringar tyvärr mot lagen. När det händer kan icke-statliga organisationer ställa regeringen inför rätta. På det här sättet ser icke-statliga organisationer till att regeringar inte missbrukar sin makt och bryter mot konstitutionella eller internationellt överenskomna regler som redan har getts demokratiskt samtycke.

Var får icke-statliga organisationer sina pengar från?

Icke-statliga organisationer får sina medel från en kombination av olika källor. Dessa innefattar donationer från allmänheten, från regeringar, från internationella organisationer, och från filantroper.

Det är svårt för de flesta icke-statliga organisationer att överleva endast på små donationer från allmänheten. Majoriteten av icke-statliga organisationer har inte råd att investera pengar i insamlingskampanjer genom att skicka ut människor på gatorna, köpa annonsplatser, eller använda callcenters för att samla in donationer över telefon. Vanligtvis vill icke-statliga organisationer, särskilt de mindre, använda alla sina medel till att anlita experter för att arbeta på deras huvudfråga.

Ofta får icke-statliga organisationer en del pengar från sin egen regering. Ibland ger regeringar pengar till icke-statliga organisationer för att erbjuda en tjänst, till exempel för att ge rättslig rådgivning till någon som har felbehandlats av sin arbetsgivare och inte har råd att betala för en advokat. Ibland ger regeringar pengar till icke-statliga organisationer som företräder särskilda grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, eftersom politiker vill se till att alla som kan påverkas får en chans att uttrycka sin åsikt när de skriver lagar och politik. Att ge finansiella medel till icke-statliga organisationer som representerar särskilda gruppers åsikter kan underlätta för regeringar att samla in alla relevanta åsikter och expertis. Regeringar behöver den här informationen för att skriva lagar och politik som är effektiva och som inte oavsiktligen skadar vissa grupper. Ibland ger regeringar pengar till icke-statliga organisationer som håller koll på att de uppfyller de löften som står inskrivna i konstitutioner och internationella fördrag.

Även om det kan verka som att regeringar agerar mot sina egenintressen genom att finansiera icke-statliga organisationer är det inte nödvändigtvis sant. Det är meningen att regeringar ska agera i allmänhetens intresse, men de är alltid frestade att missbruka sin makt. Genom att stödja icke-statliga organisationer kan de se till att det finns någon där att påminna dem om deras skyldigheter och hjälpa dem skriva lagar och politik som tjänar alla. Demokrati betyder folkets styre, inte bara att majoriteten ska regera, eller den största gruppen i parlamentet. Detta innebär att även om regeringar bör försöka hålla vad de lovat sina väljare måste de även ha allmänhetens intresse i sin helhet i åtanke, inklusive motsatta åsikter.

Statliga medel kan bli ett problem om politiker har direkt kontroll över vilka icke-statliga organisationer som kan få donationer. Därför är det viktigt att statliga medel för icke-statliga organisationer delas ut av ett oberoende organ som fattar sina beslut baserat på opartiska kriterier. Tyvärr har politiker i vissa länder tagit direkt kontroll över vem som får pengar. Det är farligt, eftersom organisationerna då kan känna att de inte längre kan tala öppet och kritisera regeringen när de behöver det.

Det är inte ovanligt, och händer i vissa EU-länder, att icke-statliga organisationer tar emot pengar från andra regeringar. Till exempel har Norge, Island, och Lichtenstein i många år hjälpt finansiera icke-statliga organisationer i före detta kommunistiska länder för att främja demokrati, jämlikhet, och medborgerliga rättigheter, samt bekämpa korruption. Alla EU-regeringar ger medel till icke-statliga organisationer utanför Europa för att utföra liknande arbete. På samma sätt har många företag, kändisar, och entreprenörer beslutat sig för att använda en del av pengarna de tjänat för att hjälpa icke-statliga organisationer arbeta för många goda ändamål, såsom folkhälsa, miljön, och mänskliga rättigheter. Några exempel är Bill Gates, Bosch, Ford, Leonardo DiCaprio, och Google.

Vem representerar icke-statliga organisationer?

Vissa icke-statliga organisationer representerar särskilda grupper. Till exempel finns det i de flesta länder icke-statliga organisationer som talar för barn, föräldrar, kvinnor, och äldre. Vissa icke-statliga organisationer företräder mer allmänna intressen som regeringen har beslutat är värda att skydda. Dessa allmänintressen skyddas ofta av nationella konstitutioner och internationella fördrag. Till exempel listar Europakonventionen rättigheter såsom rätten att rösta och till yttrandefrihet, och samtliga regeringar i Europa har avlagt ett rättsligt bindande löfte om att skydda dessa rättigheter. På samma sätt försöker icke-statliga organisationer som arbetar för miljön eller mot korruption ofta bara säkra att regeringar håller sig till de löften de avlagt om att använda sin makt till hela samhällets nytta. På så sätt representerar icke-statliga organisationer hela samhället, då de försöker säkerställa att regeringar håller sig inom sina demokratiskt bestämda befogenheter.

Gå med i vår kampanj och visa ditt stöd för oberoende icke-statliga organisationer!