Tech & Rights

Förbuden mot Belgrad Pride var författningsvidriga, beslutar domstolen i Strasbourg

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har bekräftat den serbiska författningsdomstolens utslag att förbuden mot fyra Belgrad Prideparader var författningsvidriga.

by Civil Rights Defenders
Belgrad Pride har möts av totalt fyra förbud i sista minuten sedan år 2009. (Bild: Vesna Lalic)
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ansåg inte att det var nödvändigt att avgöra om förbuden stred mot Europakonventionen gällande mötes- och yttrandefrihet eftersom den serbiska regeringen gett tillstånd till påföljande Prideparader år 2014 till 2016.

Domstolen i Strasbourg anser att detta är en positiv trend eftersom man år 2014 och 2015 organiserat Prideparader med officiella tillstånd och polisskydd, utan missöden, och bedömer detta som en fortsatt positiv utveckling. Domstolen uppger att klagomålen från de sökande, som fokuserar på den lagstiftning om mötes- och yttrandefrihet som omnämns i Prideförbuden från år 2009, 2011, 2012 och 2013, inte kan tillämpas och därför upplöses, då det skett avsevärd förändring år 2014 till 2016.

Ändlösa ursäkter

Ansökan till Europadomstolen lämnades in av Belgrad Prides organiserande kommitté, som inkluderar Goran Miletic, Civil Rights Defenders programchef för Västra Balkan. Förbuden gällde fyra år – 2009, 2011, 2012 och 2013 – när den serbiska regeringen ställde in paraden, ofta i sista stund och med otaliga ursäkter, istället för att skydda mötesfriheten och andra grundläggande rättigheter.

Civil Rights Defenders har haft ständig närvaro på Västra Balkan sedan år 2000 och har varit en viktig katalysator för samtal om minoritetsrättigheter, diskriminering och hatpropaganda, särskilt mot HBTQ-gemenskapen och romska grupper.

"Ett av mina huvudsakliga skäl för att vidta den här åtgärden var kopplat till de ändlösa 'ursäkterna' som vi fick från myndigheterna för förbuden mot Belgrad Prideparaden. Allt från trafikhinder till moraliska frågor och säkerhet. Sådana resonemang gav naturligtvis myndigheterna möjlighet att rättfärdiga att de inte gjorde sitt jobb – än viktigare, skydda fredliga medborgare från huliganer och högerextrema rörelser med avsikt att tillintetgöra mänskliga rättigheter," sade Miletic.

Belgrad Prideparaden anses ofta vara ett prov på den serbiska regeringens engagemang för att stärka inte bara mänskliga rättigheter men även rättssäkerheten i allmänhet. Serbien has dessutom brutit mot sin egen konstitution och misslyckats med att leva upp till internationella standarder och konventioner. Domslutet tar till viss del itu med det här problemet.

I maj år 2013 beslutade Serbiens författningsdomstol att förbudet mot Prideparaden år 2011 stred mot rätten till mötesfrihet som garanteras i konstitutionen. Domstolen delade till och med ut skadestånd till organisatörerna bakom Belgrad Pride.

År 2014 till 2016 tillät serbiska myndigheter Prideparaden att äga rum. Vad kommer att hända år 2017? (Bild: Vesna Lalic)

Detta följdes av ett ytterligare utslag från samma domstol om förbudet mot Prideparaden år 2009. I december år 2011 dömde författningsdomstolen att förbudet mot paraden år 2009 också stred mot konstitutionen och att beslutet från inrikesdepartementet, som beordrade organisatörerna att byta mötesplats för paraden år 2009, bröt mot artikel 54 av den serbiska konstitutionen.

Regeringens rökridå

Den organiserande kommittén för Belgrad Pride år 2011 lämnade in ett liknande författningsklagomål efter förbudet mot Pride år 2012. Rättsliga förfaranden gällande samtliga förbud lades sedan fram inför Europadomstolen.

Trots EU-kommissionens protester om att Serbiens dåvarande premiärminister Ivica Dacics beslut att förbjuda paraden bröt mot grundläggande mänskliga rättigheter ansåg premiärministern att hans beslut innebar en stor seger för Serbien.

Serbien erhöll kandidatstatus till EU tidigare samma år, men förbuden fortgick de följande två åren. Den serbiska HBTQ-gemenskapen hade kämpat mot diskriminering och homofobi i många år, och den serbiska regeringens inställning förstärkte upplevelsen av att lagstiftningen mot diskriminering var en rökridå snarare än verklighet.

Civil Rights Defenders fick möjlighet att intervjua Goran Miletic om vikten av Europadomstolens dom och huruvida han anser att domstolens beslut kommer att ha någon verklig effekt i Serbien.

Intervju med Goran Miletic, Civil Rights Defenders programchef för Västra Balkan och en av de sökande i Europadomstolsfallet mot Serbien.

Vad ledde dig att ta det här fallet till den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna?

Jag är av åsikten att staten måste hållas ansvarig för att implementera människorättstandarder. Representanter från regeringar i Västra Balkan tror ofta att de inte är bundna till konstitutioner, lagar och internationella standarder. Det är viktigt att visa att vi har effektiva mekanismer i de fall då statstjänstemän och institutioner bryter mot så grundläggande mänskliga rättigheter som mötesfriheten.

Vilket budskap tror du att domen kommer att skicka till den serbiska regeringen om framtida Prideparader i Belgrad?

Jag hade redan år 2009 förutsett att vi skulle komma att behöva hantera fler förbud i framtiden, men att Prideparaderna så småningom skulle komma att bli ett återkommande inslag i Belgrad, förr eller senare. Detta skedde till slut, tack vare vår ihärdighet – förbuden var verklighet till och med år 2013, men sedan 2014 har vi haft Pride i Belgrad regelbundet. Budskapet är enkelt – regeringen måste garantera respekt för människorättsstandarder för alla sina medborgare, även de som kanske inte är så populära bland majoriteten av medborgare.

Tror du att inställningen har förändrats i Serbien sedan den första Prideparaden år 2009? Är den bättre eller sämre och vilken är den största förändringen du har noterat?

All forskning som genomförts av Civil Rights Defenders i samarbete med partnerorganisationer visar på framsteg sedan år 2009. Utvecklingen är långsam, men fler och fler människor känner någon som tillhör HBTQ-gemenskapen och färre personer tror att homosexualitet är en sjukdom (omkring 65 procent av tillfrågade). Men en stor andel av unga rättfärdigar våld mot HBTQ-gemenskapen och omkring 20 procent anser att HBTQ-personer borde likställas med grova brottslingar. Våld och diskriminering är allvarliga problem och regeringen, åklagarmyndigheten och domstolar är ofta helt passiva när det kommer till att skipa rättvisa för HBTQ-gemenskapen.

Vi har sett en del HBTQ-aktivister i Serbien tvingas i exil på grund av hatpropaganda, ständiga trakasserier och hot mot deras liv. Vad sporrar dig att göra det arbete du gör och vad är ditt budskap till hatare i Serbien?

Jag är medborgare i Serbien och jag väntar mig att behandlas jämlikt inför lagen. Jag ber inte om särskilda rättigheter, men jag vill inte dölja det faktum att jag bara existerar mellan fyra väggar och acceptera att jag har färre rättigheter än andra medborgare. När det kommer till hatpropaganda och hatbrott är det enda svaret att ta till rättsliga medel, och därför är det avgörande att rättsväsendet gör sitt jobb. Å andra sidan bör regeringsrepresentanternas roll vara att fördöma alla former av våld och diskriminering, och det gör de inte. Nyligen har några av dem till och med rättfärdigat våld mot människorättsförsvarare, inklusive premiärministern. Civil Rights Defenders kommer att fortsätta hjälpa modiga människorättsförsvarare i regionen och jag vill bidra så mycket jag kan i min egenskap av programchef.