Tech & Rights

Europeiska organisationer begär starkare skydd av rättigheter för exportprodukter med dubbla användningsområden

En koalition av civilsamhällesorganisationer har publicerat ett gemensamt uttalande och begär starkare skydd av mänskliga rättigheter vid exporter av produkter med dubbla användningsområden, som t ex utrustning för cyberövervakning.

by Antonella Napolitano
Förra veckan gick Italienska koalitionen för medborgerliga friheter och rättigheter samman med Access Now, Amnesty International, Bahrain Centre for Human Rights, Digitale Gesellschaft, Elektronisk Forpost Norge (EFN), Foundation for Information Policy Research, International Federation for Human Rights, Privacy International, och Reportrar utan gränser och publicerade ett gemensamt uttalande som begärde starkare skydd av mänskliga rättigheter och tydliga undantag för säkerhetsforskning i samband med att EU uppdaterar sitt regelverk för produkter med dubbel användning.

Regler för teknologier med dubbla användningsområden

De icke-statliga organisationerna välkomnade EU-kommissionens förslag från september år 2016 om att uppdatera regler om exporter av artiklar med dubbla användningsområden – varor, mjukvaror, och teknologier som kan användas både för civilt och militärt bruk och/eller kan bidra till spridningen av massförstörelsevapen.

Organisationerna belyste behovet av att hålla sig till ursprungsbudskapet när förslaget går genom Europaparlamentet och senare vidare in i trepartsmöten.

"De existerande EU-reglerna har misslyckats med att skydda otaliga aktivister, människorättsförsvarare, journalister, och vanliga användare från cyberövervakningsteknologins skadliga inverkan," sade Lucie Krahulcova, som arbetar med EU-politik för Access Now. "Kommissionens ansträngningar för att uppmärksamma den här teknologins inverkan på yttrandefrihet och privatliv är berömvärd och bör få brett stöd bland EU:s institutioner."

Fyra nyckelkomponenter

Samtidigt som organisationerna applåderar de steg som tagits för att stärka de nuvarande EU-reglerna, menar de även att fyra nyckelkomponenter måste förbättras om reglerna ska få meningsfull effekt:

  • Skydd av mänskliga rättigheter måste stärkas och ha tydlig inverkan;
  • Alla relevanta övervakningsteknologier måste inkluderas;
  • Det behövs omfattande insyn och rapporterande;
  • Forskning om säkerhet samt säkerhetsverktyg måste skyddas.

Organisationerna begär uttryckligen att kryptografiartiklar stryks från listan, och att inga nya artiklar ska läggas till om det riskerar underminera säkerhetsforskning, såsom rättsmedicinska verktyg. I uttalandet skriver de att kryptering är grundläggande för att säkra användares, företags, samt regeringars trygghet och säkerhet genom att stärka integriteten hos kommunikationer och system.

'Mörklagd industri'

I takt med uppskruvad uppmärksamhet från media har medvetenheten om kontroversiell handel av cyberövervakningsteknologier in och ut ur Europa ökat. Europaparlamentariker Marietje Schaake har tidigare sagt att "Vi talar här om en väldigt grå, icketransparent och mörklagd industri."

Hennes uttalande har fått stöd från De Correspondents pågående djuputredning Säkerhet till salu och Al Jazeeras utredning "Spionhandlare: Vad är elektronisk övervakning?"

"Det pågår inte någon debatt om nödvändighet här. EU:s medlemsländer har ett ansvar under FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter att stifta lagar med syfte att förvissa sig om att företag agerar på ett sätt som är förenligt med landets skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter," tillade Krahulcova.